Jesus säger om sig själv ”Jag är livets bröd” den som hungrar eller törstar får komma till hans bord till hans rika och överflödande bord. Som dukas upp för den hungrige och törstige, den som inget har att betala med.  Här ’är den andliga maten som ger själen liv och uppehåller tron. Precis som vi inte utsätter våra kroppar för faror eller onödiga risker gör vi inte det heller när det gäller själen. ”Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens slavtjänst, till ett laglöst liv så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst.” Enligt aposteln skulle nådens predikan göra att livet i rättfärdighetens tjänst skulle växa. Nådens predikan skulle vara ett vapen mot synden. Synden gav förvisso en lön som var döden. Då förstår vi varför han säger att livet i syndens tjänst är otänkbart för den som är rättfärdighetens tjänare. Gåvan däremot var Guds och den var evigt liv i Kristus Jesus.

Genom ett under fick de fyratusen äta sig mätta. Jesus visade därmed hur han också sörjer för människans kroppsliga behov. Först hade de alla lyssnat till hans ord och undervisning. Nu kunde de vända hem utan fara. Gud sörjde för sitt folks behov i öknen och såg till att de fick mat och vatten  När de sedan inte ville lyssna till hans röst fick de som de ville till sin egen olycka. Vi har fått allt vad vi behöver, vi har fått både andlig och kroppslig mat. Hur förvaltar vi dessa ofattbara gåvor? Vi kommer ihåg att vi är antingen slavar under synden eller under rättfärdigheten. Vi kommer ihåg att lönen är döden, men gåvan är liv i Kristus. (ur predikan på 7:e tref, A Svenson)