Predikan i Öjebyn 3:e söndagen i fastan

Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Mark 9:14-32 på tredje söndagen i fastan.

12 mars 2023


Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.

14 När de kom till de andra lärjungarna, såg de mycket folk omkring dem och skriftlärda som diskuterade med dem. 15 Så snart allt folket fick se Jesus blev de mycket häpna och skyndade fram och hälsade på honom. 16 Han frågade dem: ”Vad är det ni diskuterar om?” 17 En man i skaran svarade honom: ”Mästare, jag har fört till dig min son som har en stum ande. 18 Och var den än får tag i honom slår den ner honom, och han tuggar fradga och skär tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte.” 19 Jesus svarade dem: ”Du släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!” 20 Och de kom med honom till Jesus. Så snart anden fick se honom slet den i pojken, och han föll till marken och vältrade sig och tuggade fradga. 21 Jesus frågade hans far: ”Hur länge har det varit så med honom?” Fadern svarade: ”Sedan han var barn. 22 Ofta kastar anden honom än i elden och än i vattnet för att ta livet av honom. Men om du kan, så förbarma dig över oss och hjälp oss!” 23 Jesus sade till honom: ”Om du kan, säger du. Allt förmår den som tror.” 24 Genast ropade barnets far: ”Jag tror. Hjälp min otro!” 25 Jesus såg att ännu mer folk strömmade till, och han sade strängt till den orene anden: ”Du stumme och döve ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer in i honom!” 26 Den orene anden skrek och ryckte våldsamt i honom och for ut. Pojken var som livlös, och de flesta sade att han var död. 27 Men Jesus tog honom i handen och reste upp honom, och han steg upp. 28 När Jesus hade kommit inomhus och lärjungarna var ensamma med honom, frågade de: ”Varför kunde inte vi driva ut honom?” 29 Han svarade: ”Detta slag kan endast drivas ut med bön.”

Låt oss be!
Herre Jesus, du kom för att göra djävulens gärningar om intet. Lär oss att vi är trygga hos dig mot allt ont. Du uppmanar oss att be och har lovat oss bönhörelse. Lär oss lita på dig. Amen.

Händelsen vi läst om i Markus evangelium visar Jesu makt över de onda andarna och att vi är trygga hos Jesus. Jesus är den starkare. Händelsen är lika aktuell idag som på Jesu tid. Onda andar finns och de är lika aktiva idag, fast kanske på ett annat sätt. Falsk lära kallas i Bibeln onda andars läror. Jag tror att det är främst på det området de är aktiva. Genom historien har de onda andarnas verksamhet för det mesta varit dold under falsk religion. Men det finns tecken på att de var särskilt aktiva på olika sätt på Jesu tid. Det är bara väntat för djävulen själv var också mycket aktiv i sina försök att fresta Jesus och få honom på fall.

I vår tid, i vårt hörn av världen, förnekar de flesta att det finns en andlig värld, änglar eller onda andar. Samtidigt finns det hos många ett osunt intresse andlighet. När man förnekar den osynliga världen så påverkar det också förståelsen av bibeltexten. Det leder till att man betraktar evangelierna som en återspegling av dåtidens föreställningsvärld och de första kristnas tro. Man tänker sig att folk inte var lika upplysta som idag utan trodde att sjukdomar berodde på onda andar. Man tänker att så var det också med pojken i vår berättelse. I verkligheten hade han en sjukdom men man trodde det berodde på en ond ande. Evangelierna bekräftar inte en sådan föreställning. Ibland botar Jesus sjuka, ibland driver han ut onda andar. Det sker på olika sätt. Jesus visar att han är den Starkare i konfrontation med de onda andarna.

Sammanhanget var detta: Jesus hade tagit med sig tre av sina lärjungar upp på ett berg där han visat dem sin härlighet. Men när de kom ned från berget såg de att mycket folk hade samlats kring de andra nio lärjungarna. Skriftlärde diskuterade med dem. Jesus frågade: Vad är det ni tvistar om?

En man ur skaran svarade: ”Mästare, jag har fört till dig min son som har en stum ande. Och var den än får tag i honom slår den ner honom, och han tuggar fradga och skär tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte.”

Vi förstår vilket lidande det måste ha varit för pojken och vilken oro och maktlöshet föräldrarna känt. Men det som bedrövade Jesus var lärjungarnas oförmåga. Det förklarar Jesu utrop: ”Du släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!”

På sätt och vis är det trösterikt att höra Jesu utrop över sina lärjungars otro. Han hade svårt att stå ut med dem men han övergav dem inte. Fast de hade så lite tro uppfyllde han sitt löfte att vara med dem alla dagar intill tidens slut. På samma sätt är det för oss. Vi blir inte frälsta för att vår tro är stark. Även en svag tro, även en tynande veke, är en frälsande tro. Frälsningen beror inte på hur stark tron är. Det är Jesus som frälser oss – honom som vi tror på. Hans löften är sanna även om vår tro är svag. Vi kan alltid lita på hans löfte att han ska vara med oss alla dagar till tidens slut.

Lärjungarnas misslyckande berodde på deras svaga tro. Deras misslyckande ledde till att:
att Jesus hade svårt att stå ut med dem.
att de gett Jesu fiender ett argument.
misslyckandet hade orsakat att pojkens far börjat tvivla, det förstår vi av hans utrop: om du kan, så förbarma dig över oss och hjälp oss!”

Nyckelordet är ”om du kan”. Vi kan tänka oss hur diskussionen gått. De skriftlärde hade ifrågasatt Jesus. De hade tolkat lärjungarnas misslyckande som ett bevis på Jesu oförmåga. Deras argument hade gjort intryck på mannen som börjat tvivla. Om du kan är ett uttryck för tvivel.

Jesus svarade med att rätta frågeställningen. De hade diskuterat fel fråga. Här var det inte fråga om vad Jesus förmådde utan om vad den som tror förmår. Jesu svar klargör att lärjungarnas misslyckande inte berodde på honom utan på deras otro. Jesus sa: ”Om du kan, säger du. Allt förmår den som tror.”

Genast ropade barnets far: ”Jag tror. Hjälp min otro!” Mannens bön behagade Jesus. Jesus svarade hans bön med att driva ut den onde anden, göra pojken fri och stärka mannens tro. Det lär oss att be samma bön när vi kommit i tvivel. Genom historien har kyrkan gjort mycket som är fel. Pastorer gör fel. Kyrkostyrelser fattar felaktiga beslut. Kristna handlar också fel. Synd och svaghet märks i allt. Det kan bli till anstöt. Men svaghet och fel hos kristna är inte ett argument mot Jesus eller Bibeln. Om kristna är svaga innebär det inte att Jesus också är svag. Om kristna har fel och brister innebär det inte att Bibeln också har fel och brister.

Men det var inte bara mannen och pojken som behövde hjälp. Lärjungarna behövde också hjälp. När de var ensamma frågade lärjungarna: Varför kunde vi inte driva ut honom? Deras misslyckandet hade blivit till anstöt för dem själva. Jesus svarade: ”Detta slag kan endast drivas ut med bön.”

Då Jesus sände ut sina lärjungar hade de fått makt att driva ut onda andar. De hade drivit ut dem och blivit glada över att andarna lydde dem i Jesu namn. Men nu verkade de ha glömt att de inte ägde denna makt i sig själva på samma sätt som Jesus ägde denna makt. Vi förmår ingenting i andliga ting av oss själva. Lärjungarna behövde lära sig samma sak som pojkens far, nämligen: allt förmår den som tror. Utan tron på Jesus kan vi inte uträtta något gott i andliga ting. På samma sätt som Jesus bönhörde pojkens far skulle också lärjungarna bli bönhörda. De fick lära sig att vända sig till Jesus i bön för att kunna fullgöra sin tjänst och sitt uppdrag.

Ingen kan göra något gott i andliga ting, som inte genom tron är förenad med Jesus och hämtar hjälpen från honom. Det blir särskilt klart och tydligt när vi ser vem motståndaren är. Vi kan inte övervinna den Onde av egna krafter. Men saliga är de som flyr till Jesus och ber honom om hjälp. Den strategin misslyckas aldrig.

Låt oss be!
Käre Herre Jesus, du har all makt i himlen och på jorden. Du har kommit för att göra slut på djävulens gärningar. Lär oss nu att ta vår tillflykt till dig, för hos dig är vi trygga. Att fly till dig är inte svaghet – det är tvärtom vår styrka. Ge oss en stark tro som litar på dig och ditt ord och väntar hjälpen från dig. Amen.