Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Joh 11:45-57 på femte söndagen i fastan.

17 mars 2024

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.

45 Många judar som hade kommit till Maria och sett vad Jesus gjorde kom till tro på honom. 46 Men några av dem gick till fariseerna och berättade för dem vad Jesus hade gjort.
47 Översteprästerna och fariseerna kallade då samman Stora rådet och sade: ”Vad gör vi? Den här mannen gör många tecken. 48 Låter vi honom hålla på så här kommer alla att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både templet och folket.” 49 En av dem, Kaifas som var överstepräst det året, sade till dem: ”Ni förstår ingenting. 50 Inser ni inte att det är bättre för er att en man dör för folket än att hela folket går under?”
51 Detta sade han inte av sig själv, utan som överstepräst det året profeterade han att Jesus skulle dö för folket, 52 och inte bara för folket utan också för att samla och förena Guds skingrade barn. 53 Från den dagen bestämde de sig för att döda honom. 54 Jesus rörde sig därför inte längre öppet bland judarna utan drog sig undan därifrån till landsbygden nära öknen, till en stad som heter Efraim. Där stannade han tillsammans med sina lärjungar.
55 Judarnas påsk närmade sig, och många gick från landsbygden upp till Jerusalem före påsken för att rena sig. 56 De sökte efter Jesus och sade till varandra där de stod på tempelplatsen: ”Vad tror ni? Kommer han inte alls till högtiden?” 57 Men översteprästerna och fariseerna hade gett order om att den som visste var han fanns skulle tala om det så att de kunde gripa honom.

Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, du har nycklarna till döden och helvetet. När du låser kan ingen öppna, när du öppnar kan ingen stänga. Tack för att du återlöst oss och öppnat himmelens port för oss. Lär oss att vi är trygga hos dig i liv och död. Amen.

Vi ska idag uppmärksamma hur Gud råder över allting så att allt måste tjäna honom. Ingenting kunde hindra hans kärleksfulla beslut att frälsa världen genom sin Son. Även Guds fiender var tvungna tjäna honom så att hans frälsningsplan blev fullbordad. Dagens text passar bra den 5:e söndagen i fastan. Vi hör hur Stora Rådet tog beslut att döda Jesus. Det startade en kedja av händelser som ledde fram till Jesu död på korset. Jesu död var en död i folkets ställe, så som Kaifas sagt men inte som han tänkt sig. Jesu död var en död i alla människors ställe enligt Guds nådiga frälsningsplan.

Jesus hade uppväckt Lasarus från de döda. Många som såg det kom till tro på Jesus. Några skyndade till fariseerna för att tala om vad Jesus gjort. Översteprästerna och fariseerna sammankallade då det Stora rådet. De kände sig pressade att vidta drastiska åtgärder. Men de visste inte vad de skulle göra. De frågade sig: ”Vad gör vi? Den här mannen gör många tecken. Om vi låter honom hålla på så här, kommer alla att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både vårt tempel och vårt folk.”

De var måna om sin makt och därför kunde de inte låta Jesus hålla på som han gjorde. De var rädda att Jesus skulle segla upp som en maktfaktor om han vann mer anhängare och utlösa en motoffensiv från den romerska krigsmaktens sida. Historien visar att de borde ha varit mer rädda för sig själva. Mindre än 40 år senare skulle judarnas ledare utlösa just ett sådant krig som ledde till att templet förstördes och Jerusalem brändes. Ytterligare 60 år senare blev judarna fördrivna och den judiska staten upphörde att existera. Jesus hade förutsagt att det skulle gå så. Mose hade förutsagt det före honom.

Fariseerna hade förändrats med tiden. De hade blivit hårdare. Tidigare hade de begärt tecken av Jesus för att kunna tro på honom. Nu erkände man att Jesus gjorde just sådana tecken som var tillräckliga för att alla skulle tro på honom. Men de lät sig inte längre övertygas av de gudomliga gärningar Jesus gjorde.

Jesus säger på ett ställe: Tro mig: jag är i Fadern och Fadern är i mig. Om ni inte kan tro det, så tro för gärningarnas skull. Jesus inbjuder oss alla att tro på honom för hans gudomliga gärningars skull. Han uppväckte Lasarus från döden. Den gärningen visar att Jesus är den som har nycklarna till döden och helvetet. Han har makt över liv och död. Och han inbjuder oss att komma till honom för att få liv. Jesus sa till Marta: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö. Tror du detta?” Denna makt att ge liv bevisade Jesus genom sina gärningar. Och vi uppmanas att tro för gärningarnas skull.

Stora rådet erkände att Jesu mäktiga gärningar var tillräckliga för att alla skulle tro på honom. Det var något de ville sätta stopp för. Översteprästen Kaifas hånade de andra för deras rådvillhet. Han sa till dem: ”Ni förstår ingenting. Inser ni inte att det är bättre för er att en man dör i folkets ställe än att hela folket går under?” Han framställde med logisk skärpa två alternativ. Antingen att Jesus blev undanröjd eller att folket gick under. Då vore det bättre att en man dog i folkets ställe.

Det sa han inte av sig själv. Vi ser hur Gud kontrollerar allt så att allting måste tjäna honom, även hans fienders ord och gärningar. När vi ser att Gud styr och kontrollerar allt för att hans nådiga beslut ska uppfyllas så kan vi helt och fullt sätta vår tillit till honom. Han har lovat att för dem som älskar honom samverkar allt till det bästa. Och han har makt att låta det ske. I berättelsen om Josef så ser vi att Gud också kan vända en ond gärning till att bli en välsignelse för sina älskade barn. Josef sade till sina bröder: Ni tänkte ont mot mig men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv. På samma sätt styrde Gud Kaifas så att det onda han tänkte fick tjäna Guds syfte att frälsa många människors liv.

Kaifas tänkte det som var ont. Det var hans egen otro och hårdhet som kom till uttryck i hans ord. Men Gud kontrollerade till och med de onda tankarna och orden för att det som Gud i sin nåd bestämt skulle gå i uppfyllelse. Utan att vara medveten om det gav Kaifas uttryck för den gudomliga sanningen att Kristus skulle dö i folkets ställe. Gud hade i sin kärlek beslutat att utge sin enfödde Son att dö i allas ställe. Detta var sedan länge förutsagt och bestämt om Messias. I Jesaja 53:5 läser vi:

Han var genomborrad för våra överträdelsers skull,
slagen för våra missgärningars skull.
Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade.
Guds kärleksfulla plan var just denna att Messias skulle dö i vårt ställe för att vi skulle få frid.

Johannes kommenterade Kaifas ord så här: Detta sade han inte av sig själv, utan som överstepräst det året profeterade han att Jesus skulle dö för folket, och inte bara för folket utan också för att samla och förena Guds skingrade barn. Jesu ställföreträdande död har gett oss ett evangelium som har makt att frälsa våra själar. Evangeliet om Jesu död i vårt ställe är ett kraftfullt och frälsande budskap som den helige Ande använder för att samla och förena Guds skingrade barn, som aposteln Johannes skriver. Guds skingrade barn är alla människor ur alla folk genom alla tider som Gud utvalt att tas upp som hans älskade barn i Kristus. De är inte skingrade därför att de blivit fördrivna av någon fientlig occupationsstyrka. Nej, de är skingrade därför att de själva vandrat bort från Gud. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, skriver profeten Jesaja.

Så är det med var och en av oss. På grund av vår synd gick vi vilse och vandrade vår egen väg. Det är precis lika för alla. Vi gick alla vilse som får. Men Herren ingrep. Han sände sin enfödde Son till försoning för våra synder. Gud sände sin Son att dö för folket i ett speciellt syfte: just för att samla och förena Guds skingrade barn genom evangelium. Det är inte en slump att evangeliet nått oss. Det var Guds avsikt och plan. Det är Guds vilja och beslut att också samla oss till sig och förena oss med alla de heliga till en Guds familj genom evangeliet om Kristi död i vårt ställe.

Sedan Stora rådet fattat sitt beslut att döda Jesus vandrade han inte längre öppet bland judarna utan begav sig bort därifrån till landsbygden nära öknen. Stora rådet hade alls ingen makt över honom, inte heller Pilatus. Han som har all makt i himmelen och på jorden överlämnade sig att gripas av svaga syndare när tiden var inne. Pilatus hade alls ingen makt över honom om den inte blivit given åt honom ovanifrån. Soldaterna kunde inte ta Jesu liv utan han gav sitt liv. Han gav sitt liv i vårt ställe och han hade makt att ta det tillbaka. Guds plan var inte för ett ögonblick överlämnad till tillfälligheter, slumpen eller onda människors godtycke. De tänkte ont mot honom men Gud har tänkt det till godo för att frälsa världen och bevara många människors liv.

Två saker vi ska komma ihåg från dagen text som ger oss stor trygghet:

Gud kontrollerar allt och låter allt samverka till det bästa för dem som älskar honom. Han till och med gör så att onda människor måste tjäna honom så att hans kärleksfulla och nådiga beslut blir fullbordat.

Guds kärlek och frälsningsvilja omfattar alla människor. Medan vi var fiender till Gud blev vi försonade med Gud genom hans Sons död. Han dog i folkets ställe. Han dog i ditt och mitt ställe. Och han gjorde det för att vi skulle få rätt att bli Guds barn och samlas till Guds familj. Amen.

Låt oss be!
Herre, vår himmelske Fader, kärleken består inte i att vi har älskat dig utan att du har älskat oss och sänt din Son till försoning för våra synder. Samla och förena oss till dina älskade barn genom evangeliet. Ja, vår gemenskap vill vi ha med Dig och din Son och alla de heliga i evighet. Amen.