Predikan i Öjebyn 18:e efter Trefaldighet

Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Jak 2:8-13 på 18:e söndagen efter Trefaldighet.

20 oktober 2019


Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

8 Om ni uppfyller den kungliga lagen enligt Skriften: Du ska älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. 9 Men om ni är partiska begår ni synd och döms av lagen som lagbrytare. 10 Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt. 11 Han som har sagt: Du ska inte begå äktenskapsbrott, har också sagt: Du ska inte mörda. Om du inte begår äktenskapsbrott men mördar, så är du en lagbrytare.
12 Tala och handla så som den som ska dömas efter frihetens lag. 13 Domen blir obarmhärtig över den som inte har visat barmhärtighet. Men barmhärtigheten triumferar över domen.

Låt oss be!
Herre, låt ditt ord forma vår vilja, vår attityd, våra ord och gärningar så att vi gör din vilja. Hjälp oss så att vi inte bedrövar dig utan istället lever så att vi får del av dina välsignelser. Amen.

Dagens episteltext ur Jakobs brev bestraffar partiskhet pga social klass. Att favorisera vissa men diskriminera andra är en synd som förolämpar Gud. Det är en attityd som strider mot allt Bibeln lär oss. Vi ska komma ihåg att Gud har format alla människor från gemensamma föräldrar, Adam och Eva. Vi har alla ett ock samma ursprung. Dessutom har Gud återlöst alla med sin Sons dyra blod. Alla människor utan undantag är dyrt återlösta. Gud har också befallt att det glada budskapet om frälsningen ska förkunnas för alla folk i hela världen. Gud vill inte att någon ska gå förlorad utan att alla ska komma till insikt om sanningen och bli frälsta.

Jakobs första kapitel innehåller ett par välkända verser som vi ofta använder: Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan. Det kommer ner från ljusens Far, som inte förändras eller växlar mellan ljus och mörker. 18 I kraft av sin vilja har han fött oss på nytt genom sanningens ord …
Och strax därefter: Varje människa ska vara snar att höra, sen att tala och sen till vrede, 20 för en människas vrede leder inte till det som är rätt inför Gud. 21 Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och har makt att frälsa era själar.
22 Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva.

Alltså: Evangeliet är en Guds kraft som frälser var och en som tror. Där tron är sann, och inte en inbillad eller hycklad tro, visar den sig i gärningar. Vi ska vara Ordets görare, inte bara dess hörare. Jakob ger tre exempel på vad det innebär att vara Ordets görare:
Våra ord avslöjar vad som finns i vårt hjärta. Om vi förbannar, ljuger, förolämpar, manipulerar eller förnedrar andra, eller talar illa om andra så förolämpar vi Gud och tron tynar bort. Vi ska lära oss tygla vår tunga annars är vår gudstjänst ingenting värd.
Vi ska inte främst se på till vårt eget bästa och lämna de svaga och behövande att hjälpa sig själva. Då förolämpar vi Gud som gett oss den kungliga lagen. Jakob manar oss att ta hand om föräldralösa barn och änkor i deras nöd. Det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud…
Vi ska hålla oss obesmittade av världen. Lever vi likt obotfärdiga syndare i fylleri, sexuell omoral, fientlighet, gräl, själviskhet, girighet och annat sådant så förolämpar vi Gud som sänt sin Ande att göra oss fria från allt sådant, vi drar kristendomen i smutsen och riskerar vår tro. Bibeln betygar att den som lever så inte ska ärva Guds rike

I det andra kapitlet fortsätter Jakob samma tema och visar vad det innebär att vara ordets görare, inte bara dess hörare. Vi vet av Skriften att Gud inte är partisk och han har inte anseende till person. Jesus gick omkring och gjorde gott mot alla. Vi ser att han inte är selektiv när det gäller att rikta sin nådiga inbjudan till människor. Han förutsade att sedan han blivit upphöjd skulle han dra alla till sig. Han har befallt sina efterföljare att gå ut i hela världen och predikan evangelium för alla folk. Målgruppen för hans nådiga inbjudan är alla människor i alla länder, oavsett språk, hudfärg, social klass, kön eller ålder. Men vi ser i evangelierna att det var mest enkla och fattiga människor, eller utstötta som tog emot inbjudan.

I början av andra kapitlet varnar Jakob för faran att församlingen börjar favorisera rika människor och diskriminera fattiga. Rika får positiv uppmärksamhet och lyfts fram medan fattiga bara blir tolererade. Vi kan se att det sker överallt i världen. Man är noga med att bemöta dem väl som man tror kan ge något tillbaka men man ignorerar eller avvisar dem som inte kan ge något tillbaka utan behöver vår hjälp. Man skiljer på dem som när och tär på samhället. Som kyrka eller församling finns det risk att vi smittas av världen att börja se på människor på samma sätt. En organisation är ju alltid i behov av pengar för att kunna driva sin verksamhet. Därför finns det risk att man utformar verksamheten med tanke på att få in gåvomedel, understöd, bidrag, vinst på försäljning mm. Det hör till sakens natur att man då inte ser fattiga som sin främsta målgrupp utan riktar sig till andra som tror kan bidra med ett tillskott. Utan att man egentligen reflekterat över det befinner man sig i samma fålla som församlingen som Jakob beskriver, där man favoriserar rika. Den andra sidan på det myntet är att fattiga blir diskriminerade.

Jakob vänder sig mot ett sådant tankesätt och påminner om att Gud utvalt de fattiga till att bli rika i tron. Det har Gud gjort för att hans namn ska bli ärat. Paulus är av samma åsikt. Han skriver i 1 Kor 1:27-29: det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka, 28 och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till, 29 för att ingen människa ska berömma sig inför Gud. Aposteln vill med detta visa att frälsningen inte beror på människors bedrifter, makt eller rikedom utan enbart på Guds nåd för Kristi skull. Det blir allra tydligast hos barnen. Jesus ställde fram ett barn som exempel på dem som tar emot Guds rike. I samma syfte ställer Paulus fram de svaga och fattiga. Skulle det vara mest rika, lärda och mäktiga som blev kristna så skulle det ge intryck av att det krävs rikedom, lärdom och stora bedrifter för att bli frälst. Men nu har Gud utvalt det svaga för att förödmjuka de starka för att ingen ska berömma sig inför Gud. Vi ska också se på det exempel som Johannes döparen och Jesus gav. När Jesus talade om Johannes döparen frågade han: vad gick ni ut för att se, en man klädd i fina kläder? Nej, de som har fina kläder finns i kungapalatsen. Johannes hade kläder av kamelhår och ett läderbälte runt midjan, och hans mat var gräshoppor och vildhonung. Rikedom och makt verkade inte alls imponera på Jesus heller, och det var inget som han favoriserade: han föddes av fattiga föräldrar, han föddes i ett stall och hans första bädd var en krubba, och sedan blev det inte mycket bättre: ”Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har ingenstans att vila sitt huvud.” sa han. Han dog berövad till och med kläderna han bar när han blev dömd.

Tänk också på berättelsen om den rike mannen och Lasarus. På samma sätt som den fattige Lasarus visade mer intresse för Guds ord än den rike mannen så finns det idag en större andlig skörd hämta bland fattiga än bland rika. Sverige är bland de länder som har världens högsta levnadsstandard. Vi konsumerar mer av jordens resurser än rika människor ens kunnat drömma om tidigare i historien. Vi har mer, vi vill ha mer och vi vill inte avstå från något av välfärden. Sverige har med rikedomen också blivit ett avkristnat land där det inte längre finns någon större andlig skörd att hämta. Den kristna församlingen är kallad att vara ett ljus och ett salt i världen. Vem är bättre på att visa kärlek och respekt för de fattiga än den kristna församlingen? Vem är bättre på att ge dem en känsla av människovärde och värde i Guds ögon än den kristna församlingen? Och vem kan bättre ta vara på deras andliga gåvor än den kristna församlingen där vi alla är en enda kropp i Kristus. Men var för sig är vi varandras lemmar.

Jakob kallar partiskhet, diskriminering, högmod över livets goda, favorism och rasism för synd mot den kungliga lagen som befaller oss att älska vår nästa som oss själva. Att vara partisk eller diskriminerande är inte bara en opassande attityd utan synder som gör att man står med skuld inför Gud. Det är attityder som förargar Gud – han som format alla människor av gemensamma föräldrar och som återlöst alla med sin Sons blod. Därför ska vi inte vara partiska eller diskriminerande.

Ingen ska alltså tänka att det är en liten sak att vara partisk, diskriminerande eller rasistisk. Det är överträdelser av den kungliga lagen och gör oss till lagbrytare i Guds ögon. Och ingen ska tänka att om vi bara håller andra bud så ska Gud ha överseede med lite diskriminerande attityder här och där. Jakob skriver: Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt. Det är ju ett budskap som går genom hela Bibeln från Moseböckerna till epistlarna. Det gör att vi alla, rik som fattig, man eller kvinna, gammal som ung, människor av alla folk, länder och språk, är precis lika beroende av Guds frälsning. Vi är alla syndare och helt beroende av Guds nåd. Evangeliet diskriminerar inte någon utan inför evageliet är vi också alla lika, som det heter: Här är ingen längre grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar, skyt, slav eller fri, utan Kristus är allt och i alla.

Jakob motiverar oss på två sätt att leva enligt Guds vilja. För det första har Gud lovat välsigna dem som gör hans vilja. Lagen har sådana löften knutna till sig. Tänk på det fjärde budet som har ett löfte knutet till sig att det ska gå dem väl som hedrar sina föräldrar. Och i sammanfattningen av buden lovar Gud att han ska visa nåd mot tusen släktled när man håller hans bud. Här i vår text kallas lagen ”frihetens lag” eller ”den lag som ger frihet”. Guds lag ger verkligen frihet, glädje och välsignelse till alla kristna som vägledda av Skriften vandrar i Anden och gör Guds vilja. För det andra motiverar han oss med hot och fruktan: Domen blir obarmhärtig över den som inte visat barmhärtighet. På samma sätt gjorde Jesus sedan han lärt lärjungarna att be Herrens bön: om ni inte förlåter människorna, ska inte heller er Far förlåta era överträdelser. Men Jakob skriver att vi ska låta barmhärtigheten triumfera över domen. Det vill säga: vi ska leva så att vi blir mottagare av alla de rika välsignelser och goda gåvor som Gud lovat istället för att leva så att vi kalla på Guds vrede. Det är att låta barmhärtigheten triumfera över domen. Amen.

Låt oss be!
Herre Jesus, du har älskat oss högre än någon annan, du har gett ditt liv för oss. Större kärlek kan ingen visa än att han ger sitt liv för sina vänner. Vi älskar därför att du först älskat oss. Hjälp oss nu att följa den kungliga lagen så att vi älskar vår nästa som oss själva, och välsigna oss så som du lovat. Amen.

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.