En sammanlyst gudstjänst mellan Lutherska Bekännelsekyrkan i Stockholm och Lutherska församlingen i Stockholmsområdet (LFS) under ledning av Ingemar Andersson som predikade över Joh 12:34-43 på söndagen Sexagesima.

23 februari 2025

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.

34 Då sade folket till honom: ”Vi har hört i lagen att Messias ska vara kvar för alltid. Hur kan du då säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson?” 35 Jesus sade till dem: ”Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset så att inte mörkret övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. 36 Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn.” När Jesus hade sagt detta, drog han sig undan och dolde sig för dem.
Judarnas otro
37 Trots att han hade gjort så många tecken inför dem trodde de inte på honom. 38 Så uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vår predikan, och för vem blev Herrens arm uppenbarad? 39 Alltså kunde de inte tro, för Jesaja har också sagt:
40 Han har förblindat deras ögon
och förhärdat deras hjärta,
så att de inte ser med sina ögon
och förstår med sitt hjärta
och vänder om och blir helade
av mig.
41 Så sade Jesaja därför att han såg hans härlighet och talade om honom.
42 Ändå var det många som trodde på honom, även bland rådsherrarna. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att inte bli uteslutna ur synagogan. 43 De älskade människors ära mer än äran från Gud.