Kommentera

Världens visdom vs. Guds vishet

1 Kor 1:20-25
20 Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens debattörer? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap? 21 När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror. 22 Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, 23 men vi predikar Kristus som korsfäst – för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. 24 Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. 25 Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.

Det krävs en särdeles begåvning för att kunna hitta på en ny falsk lära som inte är känd sedan tidigare. Den vanligaste falska läran om Jesus är att han bara var en vanlig människa, även om han måste ha varit en ovanligt färgstark person för att ha kunnat ge sådant avtryck i historien. Moderna teologer förenar sig med Mohammed och islam och judarna på Jesu tid i en och samma tankegång om Jesus. Redan på Jesu tid hävdade de skolade judarna att Jesus bara var en människa. ”Är han inte timmermannens son från Nasaret”, frågade de. ”Känner vi inte hans mor och bröder?” Ja, de till och med anklagade honom för att vara född i äktenskapsbrott. De lärda judarna ville inte erkänna något annat om honom än att han var timmermannens son från Nasaret. Samma sak har de flesta bibelforskare påstått sedan liberalteologins genombrott på 1700-talet. Få har genom tiderna förnekat att Jesus var en människa och få har velat tro något mer om honom än att han var en vanlig människa – speciellt inte den här världens vise män: vetenskapsmän och filosofer.

När så många vetenskapsmän argumenterar mot tron på Bibelns sanning så ligger det ett argument i själva detta faktum att de är många. Att de är många gör kanske mest intryck på folk. Folk i allmänhet orkar inte sätta sig in i vetenskapsmännens argument och vilka förutsättningar de utgår från. Man ser bara att deras resultat lärs ut i skolor och högskolor och det får rum i olika media. Det är vad många forskare samfällt håller för sant och folk tänker nog att i vår moderna tid så kan inte så många välutbildade ha fel. Vi läser ju i tidningen nästan varje dag om vad vetenskapen bevisat och vad vetenskapen snart tror sig ha bevisat. På det sättet förmedlas bilden av kristna som intellektuellt begränsade som fortfarande tror på Bibelns skapelseberättelse, berättelserna om Guds väldiga gärningar i historien och trosartikeln om Guds Son som blev människa.

Men att framställa den intellektuella eliten som en garanti för sanningen är inte något nytt. Också församlingen i Korint brottades med detta problem. Korint var en stad med grekisk kultur där man högaktade mänsklig visdom. Det påverkade också församlingen. Precis som idag så tog människor intryck av den intellektuella eliten. Därför var det nödvändigt för Paulus, när han skrev till församlingen, att göra en utförlig jämförelse mellan mänsklig visdom och Guds visdom som uppenbaras i budskapet om Kristi kors. Vi behöver lära oss se mänsklig visdom ur rätt perspektiv, och framför allt komma ihåg dess begränsningar när det gäller det område som Bibeln täcker: Guds frälsningsgärningar som skett i historien. De är uppenbara men de är ändå trosartiklar.

Paulus börjar med att ställa några verkligt intressanta frågor. Var är de visa? Var är de skriftlärda? (Bland judarna var de skriftlärda specialister på lagen men i en vidare betydelse avser uttrycket välutbildade personer.) Var är den här världens debattörer? (det syftar på debattörer i de grekiska filosofiska skolorna). Ja, var är den intellektuella eliten? Ja, de är i alla fall inte i kyrkan, annat än i undantagsfall. Paulus själv var ju ett sådant undantag. Men han ger detta svar på frågan lite längre fram texten: ”Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma.” De visa, vetenskapsmännen och filosoferna, hittar man vid de filosofiska skolorna, på universiteten, på forskarseminarier, kanske är medlemmar i hemliga ordenssällskap, men de är inte i kyrkan. Med få undantag är det så.

Är det en slump? Varför är de visa inte i kyrkan? Ja, Paulus ger oss svaret: när världen genom sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror. Inte ens de intelligentaste människorna har lyckats lära känna Gud i kraft av sin analytiska förmåga. Inte ens den skarpaste hjärna har lyckats analysera Gud. Ingenstans kan man finna tecken på att människan lyckats lära känna Gud av egen förmågan utan att Gud först gjort sig känd för henne. Även fast han gjort sig känd för alla tillräckligt för att vi ska kunna veta en hel del om honom och börja treva oss fram efter mer kunskap, så känner människorna honom inte eftersom de förkastar det man kan veta om Gud. Speciellt den intellektuella eliten har genom tiderna förkastat det man kan veta om Gud. Ju visare en människa är på världens sätt desto större motstånd kommer hon att göra mot kunskapen om Gud och desto djupare kommer det andliga mörkret att bli när hon förnekar det man kan veta om Gud. Paulus tar upp denna sak i Romarbrevets första kapitel där han skriver: 18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt. 21 Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 De påstod att de var visa, men de blev dårar…

Guds existens och hans egenskaper är uppenbara för alla – ändå ser många det inte. Det beror inte på att uppenbarelsen är otydlig utan på att människor undertrycker sanningen. Själva skapelsen framställs i Bibeln som en predikant som förkunnar Guds ära. Genom de verk Gud har skapat kan alla förstå en hel del om Guds osynliga egenskaper. Men majoriteten av den intellektuella eliten har inte använt sitt förstånd till att utforska det uppenbara, istället har man undertryckt sanningen. Därför har Gud har beslutat att åsidosätta världens visdom när det gäller frälsningen. Förnuftets väg till andlig upplysning och sann kunskap om Gud och hans frälsning är för alltid stängd. Den är stängd inte bara på grund av människans oförmåga utan också på grund av ett beslut av Gud. När världen i sin vishet inte lärde känna Gud har Gud beslutat att genom den ”dårskap” som apostlarna förkunnat frälsa dem som tror. Evangeliet om korset må förkastas som trams och dårskap av den intellektuella eliten men det är Guds kraft till frälsning för var och en som tror.

När Paulus talar om budskapet om korset som en dårskap så betraktar han det ur den otroende världens synvinkel. Frälsning på grund av Kristi död på korset är rent trams för otroende människor. De håller budskapet för en dårskap. Men för oss som tror är budskapet om korset Guds kraft till frälsning. Därför kan Paulus kalla budskapet om korset för ”Guds kraft och Guds vishet”, eller ”Guds dårskap och Guds svaghet”, beroende på ur vilken synvinkel man betraktar det.

Varför är mänsklig visdom inkompetent i andliga ting? Ja, en del av svaret har vi redan gett. Mänsklig visdom har inte lyckats lära känna Gud och det kommer inte heller att lyckas eftersom Gud beslutat att åsidosätta mänsklig visdom då det gäller frälsningen. Han har istället beslutat att genom budskapet om korset frälsa dem som tror. Men ytterligare ett delsvar ger Paulus när han utvecklar hur mänsklig visdom fungerar. Man kan säga att mänsklig visdom en ”bug”, ett inbyggt metodfel. Mänsklig visdom är inne i en återvändsgränd som inte kan leda fram till en rätt kunskap om Gud: ”Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom.” På samma sätt fungerar mänsklig visdom än idag. Ingen utveckling har skett.

Paulus avser inte att ställa judar och greker mot varandra. Nej, han ger helt enkelt två exempel som visar hur otroende människor tänker. Antingen kräver de att få se mirakel för att kunna tro en sak som de inte förstår, eller så kräver de en logisk förklaring som stämmer med deras sätt att tänka. Judarna hade i och för sig god anledning att begära tecken för att godta Jesus som Messias. Det var ju förutsagt i profeterna att Messias skulle göra tecken. Felet var bara att de krävde andra tecken än vad profeterna förutsagt. De förbehöll sig rätten att avgöra vilka tecken som krävdes för att de skulle tro på Jesus. På samma sätt fungerar människor idag. Det finns fullt upp av olika slags bevis för Guds existens i naturen. Likaså är evangeliernas äkthet synnerligen väl belagt i historiska källor, det är genuina, samstämmiga vittnen. Dessa trovärdiga historiska källor vittnar om Jesu frälsningsgärningar. Hela Bibeln är förresten en enda stor utmaning mot världens stumma avgudar, för ingenstans finns någon parallell till förutsägelserna i Bibeln som gått i uppfyllelse med oerhörd precision över tidsspann på tiotals, hundratals och tusentals år. Men det förkastar människor som otillräckliga vittnesbörd. De förbehåller sig rätten att själva föreskriva villkoren för att de ska tro – allt vad Gud först måste göra som de vill se med sina ögon. Den ene kräver ett tecken, den andre kräver ett annat tecken.

Åter andra vill ha argument som de kan pröva med sitt förstånd och ge sitt bifall. Grekerna sökte vishet. De ville förstå hur argumenten passade in i ett logiskt system innan de kunde acceptera dem. De flesta moderna människor hör till den här gruppen. De tror ingenting som de inte först fattat med sitt förnuft. De godtar inget som inte stämmer med deras sätt att tänka. Och om de inte fattar det själva så vill de i alla fall att den intellektuella eliten ska gå i god för det. De håller koll på vad som sägs i vetenskapens värld. Många förkastar till exempel Bibelns skapelseberättelse och tror på utvecklingsläran, inte för att de själva prövat argumenten utan därför att de läser och ser in media att naturvetenskapsmän berättar hur evolutionen gått till. Man håller sig till en ”kunskap” som man inte fattar bara för att vetenskapsmännen går i god för den. Så sker egentligen hela tiden eftersom vetenskapliga arbeten för det mesta är otillgängliga för allmänheten. Allmänheten får hålla till godo med journalisternas förenklingar. Inte för att det hade gjort någon skillnad om människor kunnat pröva argumenten själva. Mänsklig visdom är nämligen oförmögen att lära känna Gud. Mänsklig visdom håller Guds visdom för dårskap i vilket fall som helst.

Judarna tog anstöt av budskapet om Kristi kors. De väntade en Messias som skulle lägga världen under sig med Guds kraft – inte dö en rövares död på korset. Och för hedningarna var budskapet om korset en dårskap. Tanken att Gud uppenbarat sig i gudamänniskan Kristus var enbart fånig för grekerna. Inte heller kunde de förstå hur berättelsen om en avrättning kunde göra en människa till en ny skapelse. Hur kan berättelsen om en neslig misshandel och död frälsa någon och ge kraft att leva ett nytt liv? Man avfärdade det som trams.

Människor anser i sin vishet att budskapet om Kristus som korsfäst är dårskap. I verkligheten är det tvärtom. Människan är dåraktig som förkastar Guds visdom som uppenbaras i budskapet om korset, eftersom korset frälser men inte mänsklig visdom. De förkastar det enda som kan frälsa dem för att behålla en vishet som inte förmår lära känna Gud. Det ser vi tusentals exempel på. Vi ser det tidningar och på internet, i populärvetenskapliga tidskrifter och TV-program, vi ser det i våra barns skolböcker. Se bara på människorna och all deras lärdom! Vad ser vi? Vi ser mentala och intellektuella förmågor som forskar och formulerar teorier, debatterar och argumenterar, förmodar och antar. Och vad kommer de fram till för sanningar? Ja, i alla fall ingenting som kan ge kunskap om Gud och föra till frälsning. Paulus framställer i vår text den mänskliga visdomens meningslöshet och fullständiga sammanbrott på frälsningens område.

Paulus avslutar vårt stycke med att säga: Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. 25 Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.

Vår tro är inte resultatet av våra egna mentala eller intellektuella förmågor. Nej, budskapet om korset har visat sin kraft i våra hjärtan genom att upplysa oss och ge oss en rätt och frälsande tro. Vi har genom evangelium lärt känna Guds kraft som uppväckte Jesus från de döda. Sin uppståndelse var det tecken som Jesus gav när judarna begärde ett tecken från himlen. Ett otroende släkte söker tecken men inget annat skulle ges dem än Jonas tecken. Det syftar på Jesu uppståndelse på den tredje dagen. Evangelisterna är trovärdiga vittnen. De vittnar om att Jesus är Guds Son som blev sänd för att sona alla våra synder genom sin död på korset. Han blev med kraft bevisad vara Guds Son ända från uppståndelsen från de döda. Den gudomliga kraft som uppväckte Jesus från de döda är också verksam i budskapet om korset. Samma gudomliga kraft som uppväckte Jesus är verksam i evangelium och ger liv och frälsning åt var och en som tror. Budskapet om korset är för oss som tror Guds kraft och vishet. Det må hållas som dårskap av människor men Guds dårskap är visare än människors vishet och Guds svaghet är starkare än människors styrka. Amen.

Låt oss be!
Himmelske Fader, bevara oss i tron på din Son som dött och uppstått för oss. Ge oss frimodighet att förkunna budskapet om korset utan att skämmas. Gör oss ivriga att förkunna det först och främst för våra närmaste så länge du ger oss tid att arbeta. Jesus Kristus, du är världens ljus, som upplyser våra och andras hjärtan. Amen.

Predikan: Stefan Hedkvist

Bild: Lovisa Spaude

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.