Predikan i Öjebyn 6:e efter Trefaldighet

Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Matt 16:24-27 på sjätte söndagen efter Trefaldighet.

28 juli 2019


Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Matt 16:24 Jesus sade till sina lärjungar: ”Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. 25 Den som vill bevara sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska vinna det. 26 Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ? 27 Människosonen ska komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då ska han löna var och en efter hans gärningar.

Låt oss be!
Herre Jesus, förbered oss idag så att vi i prövningens stund behåller fokus så att vi sätter dig och din vilja främst i vårt liv. Amen.

I dagens predikotext lär vi oss att vi ska förneka oss själva. Vi ska lära oss vad det innebär.

Strax före vår predikotext hade Petrus hunnit först bekänna Kristus och sedan protestera mot Kristi ord. Det hela gick till så här: Först hade Petrus avlagt den goda bekännelsen som talesperson för lärjungarna: ”Du är Messias, den levande Gudens Son.” Och Jesus hade sagt: Du är Petrus, och på denna klippa ska jag bygga min församling, och helvetets portar ska inte få makt över den. Jag ska ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden ska vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden ska vara löst i himlen.” Efter detta hade Jesus förutsagt sitt lidande, sin död och uppståndelse. Det var den väg Gud bestämt att Messias skulle gå för att frälsa världen från synd och död. Det var vad profeterna långt tidigare förutsagt. Men då sa Petrus nej. Han tog Jesus åt sidan och protesterade: ”Gud är nådig mot dig, Herre. Detta ska aldrig hända dig.” Det verkar inte vettigt att först bekänna att Jesus är Messias, den levande Gudens Son, och sedan börja protestera mot honom. Petrus visade hur ovärdig han var den kallelse han just fått att förvalta nådemedlen. Men Jesus har inte kommit kalla rättfärdiga utan syndare. Oss svaga och syndiga människor skänker Gud sin nåd, tar oss in i sitt rike, och gör oss till sina tjänare utan att vi på något sätt förtjänat det.

Petrus föreställde sig nog att den människa som äger Guds nåd inte ska behöva lida. Jesus lyfte frågan inför alla lärjungarna och det är en undervisning som gäller oss. Frågan gäller vad vi som bekänner Kristus och äger Guds nåd kan vänta oss av livet. Kan Gud som är kärleksfull och nådig verkligen tillåta att vi får lida? Och hur ska vi göra när vi ställs inför en svår situation, ta lidandet eller försöka komma undan till varje pris? Måste vi följa Guds vilja även om det får tråkiga konsekvenser? Vad ska vi prioritera, Guds vilja eller vår eget bästa, så som vi i stunden uppfattar det? I denna stund fick i alla fall Petrus impulsen att till varje pris rädda Jesus från lidande. Han tänkte inte så långt att han höll på att avvisa hela Guds frälsningsplan som Gud uppenbarat från världens begynnelse och allt profeterna förutsagt om Messias lidande, död och uppståndelse. Jesus kallade det människotankar. Det är så Satan vill att vi ska tänka, människotankar. Satan försöker inbilla oss att vi vinner på att säga nej till Guds vilja. Så har det varit ända från första början.

Jesus säger något helt annat. Det Gud bestämt betyder allt, därför ska vi förneka oss själva. Jesus säger att vi ska följa honom och vara beredd att lida konsekvenserna av en sådan bekännelse. Jesus sade till sina lärjungar: ”Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Vad betyder det? Att följa Jesus är att hålla sig till hans undervisning om vad vi ska tro och vad vi inte ska tro, vad vi ska göra och vad vi inte ska göra. Att förneka sig själv är att inte söka sitt eget bästa, eller följa varje impuls. Vi ska komma ihåg att vi är syndare och mycket av det vi önskar och vill är inte i harmoni med Guds vilja. Korset står för är alla lidanden och tråkigheter som drabbar oss därför att vi är kristna. Inte minst är korset de lidanden som Guds fiender och deras hån tillfogar oss. Alla som vill följa Jesus ska vara beredda på att bära lidanden till följd av bekännelsen men lidandet kan se annorlunda ut för olika människor. Den ene får lida ett, en annan får lida något annat.

Otroende människor kan inte förstå varför man ska vara beredd att lida eller förneka sig själv och avstå från något man vill bara för att Bibeln säger så. Och visst kan det vara svårt att förklara för människor som inte tror att det finns någon Gud som vi är ansvariga inför för hur vi levt våra liv. Bibeln ger oss ett helt annat perspektiv på vår existens.

HERREN har skapat himmelen och jorden och allt tillhör honom. Han råder över allting och allt måste tjäna honom. Han har gett oss livet, vår förmåga och allt som vi kallar vårt. Inför honom har vi ett moraliskt ansvar. Oavsett om vi erkänner det eller inte så är vi ansvariga inför honom för hur vi levt vårt liv, för våra gärningar.

Bibeln lär oss vidare att döden kom in i världen som en konsekvens av synden. Det är vår synd och Guds vrede över synden som är orsak till att vi dör. Livstiden fram till vår död går inte ut på att vi ska hinna skaffa oss så många fördelar av livet som möjligt. Nej, det viktigaste i våra liv är att vi tar emot Guds nåd medan tid är. Det viktigaste i våra liv är att Guds frälsningsgärning uppenbaras för oss i evangeliet om Kristus, att Anden genom ordet för oss till tro på Jesus och helgar oss så att vi kan tjäna honom. Vår livstid ligger i Guds hand. Han har gett oss livet och han har satt en gräns för det. Det viktigaste är inte att det blir långt, eller att vi får leva i överflöd, eller att vi får leva fria från lidande. Det viktigaste är att vi tar emot Guds nåd och blir bevarade i tron till livets slut.

Det är ur det perspektivet Bibeln lär oss se på saken när vi ska besvara frågan om vi ska följa Jesus eller istället söka vårt eget bästa och få våra önskningar uppfyllda. Det är ur det perspektivet vi ska se på saken när vi ska avgöra vad som är ett meningsfullt liv. Vad är ett meningsfullt liv?

Ja, Jesus säger: ”Den som vill bevara sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska vinna det”. Om livet gick ut på att till varje pris undvika lidande så skulle ingen av lärjungarna ha blivit lärjunge. Judarna hade ju tagit beslut om att den som bekände Jesus som Messias skulle uteslutas ur synagogan, i praktiken bli utestängd från samhället. Under urkyrkans tid var det livsfarligt att bli kristen. Alla utom en av apostlarna dog martyrdöden. Att bekänna Kristus har under historiens gång för många betytt förföljelse och lidande, fängelse och död. Kyrkohistorien är en i många stycken blodig historia. Men alla dessa som dog för sin bekännelse av Kristus – gick de förlorade? Nej, Jesus har lovat: ”den som mister sitt liv för min skull, han ska vinna det.”

Fast Petrus fick denna undervisning prövade han något helt annat när han senare blev ställd på prov. För att bevara sitt liv förnekade han Kristus tre gånger på översteprästens gård. Detta försök att bevara sitt liv hade evigt skadat hans själ om inte Jesus kallat honom till bättring och återupprättat honom. Att sedan en annan skulle spänna bältet om honom och leda honom dit han inte ville – alltså till döden på grund av bekännelsen till Kristus– det skadade honom inte. Meningen med livet är inte att till varje pris bevara det. Nej, meningen med livet är att bekänna Kristus och sedan tåligt lida konsekvenserna av den bekännelsen. Den som mister sitt liv för Kristi skull ska vinna det. Vi tror att Kristus har all makt i himmelen och på jorden och att varken liv eller död ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

Många håller tanken på sin död ifrån sig. Utan reflektion – snarare med en slags självklarhet – är det många som har som livsmål att få livets goda, att bli rika och få många ägodelar, att roa sig, att bli ansedda och respekterade, att göra karriär och bli berömda. Men vem tänker på att allt detta har ett slut. Och inget av detta kan hjälpa oss mot döden och i domen. Jesus frågar: Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ? (Matteus 16:26) Om vi än vann hela världen skulle vi ändå inte kunna köpa våra själar fria från döden med vår rikedom. Istället skulle Gud visa bort oss som ömkliga dårar som försökte erbjuda honom i betalning det som redan tillhör honom. Inget av det som finns och som våra ögon begär kan någonsin bli vårt. Allt som finns tillhör Herren. Hela jorden och allt som är på den tillhör Herren. Och allt är bestämt till undergång.

Det verkligt meningsfulla med våra liv är att göra Guds vilja. Guds vilja är att vi lyssnar till Guds ord och tror evangeliet om Kristus som han sänt som vår Frälsare undan evig död. Guds vilja är att vi ska bekänna Kristus för världen och följa och tjäna honom. Det är att förneka sig själv – att inte söka sitt eget utan att först söka Guds rike och hans rättfärdighet. Den som tror på Kristus har räddat sin själ och ska inte dö. Jesus har lovat och sagt: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, 26 och var och en som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö. (Joh 11:25-26) Och den som tjänar Kristus med sitt liv ska inte gå miste om sin lön. Den uppståndne Kristus har sagt: ”Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar. (Upp 22:12) Amen.

Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, ge oss en starkare tro och gör oss frimodiga att bekänna dig. Gör oss villiga att tjäna dig med vår förmåga, vår tid och våra tillgångar. Kom snart i din härlighet och för oss in i ditt rike. Amen.

Skriv en kommentar