Predikan i Öjebyn 5:e efter trettondagen

Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Mark 9:38-41 på femte söndagen efter trettondagen.

10 februari 2019


Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Mark 9:38 Johannes sade till Jesus: “Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde oss.” 39 Men Jesus sade: “Hindra honom inte. Ingen som utför en kraftgärning i mitt namn kan sedan genast tala illa om mig. 40 Den som inte är mot oss är för oss. 41 Den som räcker er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – amen säger jag er: Han skall inte gå miste om sin lön.

Herre, lär oss att bli generösa mot andra, hjälpa där vi kan och särskilt göra gott mot andra kristna. Lär oss av Paulus att vara glada över att ditt namn blir förkunnat, vem som än gör det. Amen

Jesus lär oss vilken attityd vi ska ha till andra som bekänner Kristus. Vi ska vara glada över alla som talar väl om Jesus. Ja, Jesus lär oss att betrakta dem som medarbetare i Guds rike fast de inte följer oss.

Apostlarna var ibland ute på mindre missionsuppdrag på egen hand. Under ett av dessa uppdrag hade de mött en man som drev ut onda andar i Jesu namn. Vad kan vi veta om denne man och lärjungarnas möte med honom? Ja, vi kan veta att han inte tillhörde apostlarna, vi kan också veta att han drev ut onda andar i Jesu namn. Vi kan också veta att lärjungarna hade försökt hindra honom. Sedan kan vi även gissa oss till en del saker, även om vi inte säkert kan veta. Vi kan anta att han hört Jesus predika, eller hört evangeliet om honom, fått tron och Andens gåvor.

Johannes hade blivit tveksam om de handlat rätt när de försökt förbjuda mannen att driva ut onda andar i Jesu namn. Därför frågar han efter Jesu bedömning. Och Jesus svarade: Hindra honom inte. Johannes och de andra lärjungarna hade alltså gjort en felaktig bedömning när de försökt hindra mannen.

Jesus anger två skäl till varför de inte skulle ha hindrat honom, ja egentligen tre skäl om vi tar med att de hellre skulle ha gjort honom en välgärning – om så vore bara bjuda på ett glas vatten. Det första skälet till att de inte skulle ha hindrat mannen som drivit ut onda andar i Jesu namn är att Ingen som gör en kraftgärning i [Jesu] namn, kan sedan strax efteråt tala illa om [honom]. Kanske hade lärjungarna varit oroliga att mannen skulle åstadkomma någon skada med sin verksamhet eller kanske förtala Jesus. Men det var en överflödig oro. Mannen utförde kraftgärningar i Jesu namn. Han skulle slå undan grunden för sin verksamhet om han strax efteråt talade illa om Jesus. Så skulle ingen göra i hans situation. Det var alltså en överflödig oro att mannen skulle åstadkomma någon skada.

Tvärtom skulle de ha glatt sig över att Jesu namn blev förkunnat, oavsett vilket motiv mannen hade för sin verksamhet. Paulus lär oss att vi kan glädja oss över alla som förkunnar Kristus, även om de inte har rätt motivation till det. Paulus skriver i Fil 1:15-18: En del förkunnar visserligen Kristus drivna av avund och hat, andra gör det i god avsikt. De predikar av kärlek, eftersom de vet att jag är satt att försvara evangelium. Andra förkunnar Kristus av själviska, orena motiv, i tro att de kan foga nya bedrövelser till mina bojor. Än sen? det må ske för syns skull eller av uppriktigt hjärta. Kristus blir ändå på det ena eller andra sättet förkunnad, och det är jag glad över. Samma bedömning borde lärjungarna ha gjort i detta fall. De skulle ha glatt sig över att Jesu namn blev förkunnat.

Det andra skälet till att de inte skulle ha hindrat honom var att den avgörande faktorn för arbetet i evangeliets tjänst inte var mannens relation till lärjungarna. Johannes hade angett just detta som anledning till att de försökt hindra honom: “Vi försökte hindra honom eftersom han inte hörde till oss”. Men Jesus anger som andra anledning till varför mannen inte skulle hindras denna princip: den som inte är emot oss, han är med oss. Lärjungarna hade inte ensamrätt till evangeliet, inte heller skulle de se det som sin arbetsuppgift i Guds rike att hindra andra från att predika och bota i Jesu namn.

Lärjungarnas attityd till denne man skulle följa principen: den som inte är emot oss han är för oss. Och mannen hade varken vänt sig mot dem eller mot Jesus. Alltså skulle de hålla honom som en vän. De skulle inte hindra, förbjuda eller göra det svårt för honom även om han inte hörde till dem. Samma princip gäller oss. Den som inte är emot oss ska vi betrakta som en vän, även om han inte tillhör vår kyrka. Vi lär oss förutsätta att den som inte är emot oss är för oss.

Jesus lär oss idag vilken attityd vi ska ha till andra kristna, de som inte tillhör vår kyrka. När Jesus säger: Den som inte är mot oss är för oss lär han oss räkna vitt och brett och generöst: alla som inte är emot oss är för oss. Vi lär oss tänka gott om alla kristna och hålla alla som bekänner Kristus som medarbetare för Kristus – tills de själva bevisat motsatsen. Den attityden ska alltså vara främmande för oss att vi ser med misstänksamhet på andra kristna och motarbetar och hindrar dem som inte tillhör vår kyrka.

Det finns inget bibelställe som säger: Den som inte är med oss, är emot oss. Det skulle ge oss många motståndare. Istället säger Jesus: den som inte är emot oss, han är för oss. Det ger oss istället många vänner. Vi ska inte se motståndare som måste hindras i de kristna vi möter. Det tillhör inte vår uppgift att hindra andra eller vara oroliga för att de ska åstadkomma någon skada. Det finns ett liknande bibelställe i Matteus 12:e kapitel, där Jesus säger: Den som inte är med mig är mot mig, men det handlar om enskilda människors relation till Jesus – inte om deras relation till oss eller vår relation till dem. Vi kan inte se in i människors hjärtan och vi kan inte se vilka som ska omvända sig och vilka som gör sina hjärtan hårda mot Jesus. Vi kan inte bedöma vilka människor som Jesus en dag ska välkomna in i sitt rike. Herren känner de sina – heter det. Jesus vet med säkerhet vilka som är med honom och mot honom. Men vad som finns i människors hjärtan får vi lämna.

Vi får idag lära oss att den avgörande faktorn för arbetet i evangeliets tjänst inte är om arbetarna hör till oss eller inte. Vi skall glädja oss över att Kristus blir predikad och sakramenten förvaltade överallt där det sker. En annan sak är att vi skall sträva efter att uppnå en enighet och gemenskap kring allt Guds ord. Och vi ska själva tillhöra en gemenskap där Guds ord förkunnas rent ock klart och sakramenten förvaltas enligt instiftelsen. Det gör vi av kärlek till Gud som vill ha det så, av omsorg om vår egen själ som är beroende av Guds rena ord, och av ansvar för vår nästa som behöver Guds rena ord lika väl som vi själva.

Johannes och lärjungarna fick för det tredje lära sig att de inte bara skulle låta bli att hindra andra att verka i Jesu namn, de skulle också visa dem uppskattning. De kanske kunde ha hjälpt eller uppmuntrat mannen, om så vore bara med att bjuda på ett glas vatten. Jesus lär oss att även små välgärningar som görs bara därför att någon tillhör Kristus har lön med sig. Jesus säger: Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – sannerligen säger jag er: han kommer inte att gå miste om sin lön.

Att ge någon en bägare vatten är en obetydlig gärning. Men om någon gör en sådan obetydligt gärning därför att någon tillhör Kristus så är det en välgärning Gud uppmärksammar och lönar. Gärningen visar på givarens kärlek till Kristus. I vårt samhälle belönas stora och betydelsefulla gärningar. Men Gud bedömer inte gärningen efter storlek utan efter givarens hjärta. Om välgärningen görs mot någon bara därför att det är en kristen så visar det på givarens kärlek till Kristus. Och gärningar gjorda av kärlek till Kristus har lön med sig.

Apostlarna skulle vara både givare och mottagare. De skulle inte lägga hinder i vägen för andra som arbetade för Jesus, istället skulle de göra gott mot dem. Detsamma gäller oss. Vi ska inte bara vara mottagare och vänta oss välgärningar av andra. Vi ska också vara givare och framför allt tänka på att göra gott mot andra kristna bara därför att de tillhör Kristus. Det är välbehagligt i Guds ögon. Amen.

Låt oss be
Herre, hjälp oss så att vi inte blir till hinder för arbetare i ditt rike som inte hör till oss. Lär oss att inte vänta välgärningar utan istället göra dem. Lär oss göra gott mot alla kristna, även de som inte följer oss. Välsigna så allt arbete i ditt rike så att ditt namn blir ärat och människor blir frälsta. Amen.

Skriv en kommentar