Predikan av Stefan Hedkvist i Lutherska Bekännelsekyrkan i Norrköping / Västerås över Luk 1:26-38 på Jungfru Marie bebådelsedag.
26:e mars 2017
26 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in till henne och sade: ”Gläd dig , du som fått nåd! Herren är med dig.” 29 Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.
30 Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut.”
34 Då sade Maria till ängeln: ”Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man.” 35 Ängeln svarade henne: ”Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. 36 Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 för ingenting är omöjligt för Gud .”
38 Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.
Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, stärk vår tro och gör oss till frimodiga vittnen som bekänner att du är den levande Gudens Son, världens Frälsare. Amen.
Bibelns lära om Kristi person blir motsagd av många. Världens näst största religion, islam, håller honom för en profet men förnekar att han är Guds Son. Islam växer snabbt och utgör en av de största utmaningarna för kristenheten idag. Det sorgliga är att många stora kristna kyrkor har lämnat Bibelns lära på just de punkter som innebär de största skillnaderna gentemot islam. Istället förser de teologiska institutionerna dem med argument mot biblisk tro. Var i de stora kristna samfunden hör man en klar bekännelse av Jesu sanna gudom, treenigheten, arvsynden och frälsningen av nåd utan gärningar? De största skillnaderna mellan yttre kristendom och islam är inte längre läromässiga utan rör yttre ordningar och gudstjänstbruk. Därför måste vi kämpa för evangeliets sanning på flera fronter.
Bibelns lära om Kristi person är motsagd av många:
1. De som strävar efter att uppnå en egen rättfärdighet genom gärningar har inget behov av en gudomlig Frälsare. För dem som tror att de kan bli frälsta genom sina gärningar räcker det gott om Jesus är en profet, lärare eller ett föredöme.
2. Det moderna vetenskapliga synsättet har också lett till förnekelse av Jesu person. Den negativa bibelkritiken förnekar möjligheten av förutsägande profetior. Därmed slår man undan grunden för läran om Jesu person. Nya testamentet visar att Jesus är Messias genom att hänvisa till det som Gud förutsagt om honom långt i förväg genom sina profeter. Apostlarna ger skäl för sin tro genom att hänvisa till profetiorna om Jesus i GT. De uppfyllda profetiorna är en bekräftelse på Guds ords sanning. Därför ska vi lyssna och tro när Bibeln undervisar oss om Jesu person.
NT framställer ytterligare ett argument för läran om Kristi person. Jesus bekräftade att han var Guds Son genom att göra gudomliga gärningar. Det kan modern vetenskap inte heller godkänna. Den moderna negativa bibelkritiken förnekar allting i Bibeln som talar om övernaturliga händelser. Därför kallar man alla berättelser om tecken och under för saga, myter och legender. Men trovärdiga ögonvittnen berättar om alla de tecken och under Jesus gjorde, för att vi ska tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att vi genom tron på honom ska bli frälsta.
Vi måste utrusta oss så att vi kan ge en klar bekännelse om Jesu person. Det är nödvändigt inte bara för vår egen frälsning, det är nödvändigt också för andra människors frälsning. Vi ska därför idag koncentrera oss på Bibelns lära om Jesu person.
Barnet som skulle födas – vem är han? Bibeln ger oss ett klart svar. Han är
– En människa, född av jungfrun Maria.
– Sann Gud, avlad av den helige Ande.
Gud sände ängeln Gabriel med ett budskap till Maria. Ängeln Gabriel känner vi igen från Gamla testamentet. Han blev sänd till Daniel för att lära honom förstå Jeremias profetia om den sjuttioåriga fångenskapen. Ängeln Gabriel undervisade honom om att profetian också hade en djupare innebörd. De sjuttio åren betecknade inte bara en vanlig tidsperiod om sjuttio år utan också en bestämd tidsperiod om sjuttio sjuor som skulle förlöpa innan profetian fick sin fullständiga uppfyllelse. Då skulle all gammaltestamentlig syn och profetia fullbordas, då skulle den Allraheligaste bli smord och göra slut på överträdelserna, försona skuld och föra fram en evig rättfärdighet.
Efter en lång väntan var nu tiden inne för den Allraheligaste att bli smord, så som Gabriel förutsagt för Daniel. När vi nu återigen möter ängeln Gabriel så är han sänd till en jungfru som bodde i Nasaret i Galileen, Maria. Hon var trolovad med Josef och både Maria och Josef var av Davids släkt. De hade ännu inte börjat leva tillsammans som man och hustru. Maria var en jungfru. Hon säger om sig själv: ”Ingen man har rört mig”. Gabriel sa till henne: ”Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus”.
Bibeln lär klart att Messias skulle vara en sann människa med mänsklig härstamning. Ända från begynnelsen var det förutsagt att Frälsaren skulle vara en sann människa. Han skulle bli född och krossa ormens huvud men det skulle kosta honom blod. Genom Bibeln får vi sedan alltmer detaljerad information om honom. När Jakob välsignade sina söner talade han om lejonet av Juda stam skulle vara den rätta innehavaren av härskarstaven. Bileam såg en stjärna träda fram ur Jakob, ur Jakob skulle en härskare komma. Härskaren skulle vara en avkomling till David. På grund av detta löfte började man kalla den utlovade Messias för ”Davids son”. Jesaja förutsa att Frälsaren skulle födas av en jungfru och Mika kompletterade profetian genom att förutsäga att Messias skulle födas i Betlehem.
Ängeln Gabriel anspelade på alla dessa profetior när han sa till Maria: Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt. Jesus visade också att han var en sann människa genom att göra mänskliga gärningar. Han föddes som ett litet barn, växte upp i Nasaret, han blev trött och hungrig, han sov, han grät, han led och utgöt sitt blod. Han gjorde allt som bara en sann människa kan göra.
Nu är det väl knappast någon som längre förnekar att Jesus är sann människa. Vad man idag förnekar är att något under skedde när han blev människa. Man förnekar att han blev född av en jungfru. Jesaja förutsade att jungfrun skulle bli havande och föda en son. Judarna som översatte GT till grekiska före Kristi födelse var överens om att ordet som Jesaja använder betyder jungfru och översatte ordet så. Ändå vill varken rabbiner och liberalteologer idag översätta ordet så i Jesajas profetia. Istället väljer man att skriva ”den unga kvinnan”. Om de skulle översätta ordet med ”jungfru” så skulle det innebära att Jesajas profetia handlar om Jesus och det vill man inte.
Det är viktigt att hålla fast vid Bibelns lära om att Jesus avlades på ett övernaturligt sätt och föddes av en jungfru. Om Jesus hade haft mänsklig far och mor skulle han i bästa fall ha varit en lärare och ett föredöme, men inte vår Frälsare. Då skulle han ha varit en syndare som alla andra människor, avlad och född i synd. Då skulle han ha varit i behov av en Frälsare precis som vi. Men nu är han inte avlad på naturligt sätt utan genom ett under av den helige Ande. Han föddes av en jungfru. Därför är han helig. Det är en sådan Frälsare vi behöver. Han som själv var utan synd trädde i vårt ställe och betalade vår skuld med sin oskyldiga pina och död och med sitt heliga och dyra blod.
Men dagens text lär oss också att barnet som ska födas är mer än en människa.
Jesus är sann Gud, avlad av den helige Ande.
Gud hade ända från begynnelsen talat om kvinnans avkomma som en gudomlig person. I det första löfte förutsäger Gud att han ska utföra en gudomlig gärning, han ska krossa ormens huvud. Det är hela djävulens makt, helvete, synd och död. Det övergår mänsklig makt. När Gud sedan preciserar det första löftet och talar om lejonet av Juda stam som den rättmätiga ägaren av härskarstaven, när Bileam ser en stjärna träda fram ur Jakob, en härskare komma ur Israel, och när Gud lovar att en avkomling till David ska sitta på Israels tron, ja, då förstår vi att profetiorna handlar om mer än en mänsklig kung. Profetiorna säger att hans välde ska sträcka sig till jordens ändar. Hans välde ska omfatta allt. Hans tron ska bli befäst till evig tid. Han ska inte bara vara Davids son utan Guds Son. Ängeln Gabriel anspelade på alla dessa profetior när han sa till Maria: Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut.” … ”Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son. Jungfrun Maria skulle bli havande genom ett under av den helige Ande och bli mor till Frälsaren, han som är sann Gud och människa i en person. Jesus är Guds evige Son, kung i ett evigt rike.
När Jesus sedan framträdde gjorde han anspråk på att vara Guds Son. Och han bekräftade sitt anspråk genom att göra gudomliga gärningar. Han förlät synder, han botade sjuka, drev ut onda andar, vindarna och sjön lydde honom och han uppväckte döda. Och slutligen blev han med kraft bevisad vara Guds Son genom uppståndelsen från de döda. Också döden är lagd under hans fötter. Gudomliga gärningar var förutsagda om Messias och Jesus gjorde alla dessa gudomliga gärningar.
Det är viktigt att vi håller fast vid Bibelns lära att Jesus är en gudomlig person. Det var nödvändigt för Guds Son att bli människa för att kunna träda i vårt ställe och lida och dö. Men en människa som dör kan inte betala någon annans skuld. Men Guds Sons blod har den kraften att det renar oss från alla våra synder. Han som är Gud och människa i en person har betalt vår skuld med sitt oskyldig lidande och död och sitt heliga och dyra blod.
Guds Son blev människa och föddes av jungfrun Maria för vår salighet skull. Det är också för vår och andra människors salighet vi ska hålla fast vid denna lära och frimodigt bekänna den. Och vi ska inte bli försagda av att Bibelns lära blir motsagd av många. En del förnekar Bibelns lära om Jesu person för att hävda sin egen rättfärdighet. När moderna bibelforskare framför sina argument mot Bibelns lära om Jesu person så sker det utifrån förutsättningar som på förhand utesluter Bibelns vittnesbörd. De är alltså inte bara blinda utan utesluter också möjligheten att se. Vi ska inte låta något av detta rubba vår frimodighet. Istället ska vi ta emot Guds ord på samma sätt som Maria. Hon sa: ”Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” De orden uttrycker tron som tar emot och underordnar sig Guds ord. Salig är den som har den tron. Amen.
Låt oss be!
Jesus Kristus, du är Guds Son och blev vår broder för att frälsa oss. Bevara oss för otrons invändningar. Gör vår tro stark genom ditt ord. Gör oss till dina frimodiga vittnen som bekänner dig inför alla människor som vår ende gudomlige Frälsare. Amen.