Predikan av Stefan Hedkvist i Lutherska Bekännelsekyrkan i Norrköping / Västerås över Joh 12:44-50 på pingstdagen. Predikotexten är den föreslagna texten för annandag pingst.
4:e juni 2017
Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
44 Jesus ropade: ”Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig. 45 Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. 46 Jag har kommit till världen som ett ljus, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret. 47 Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom, för jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. 48 Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen. 49 Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala. 50 Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Det jag talar, talar jag därför så som Fadern har sagt mig.”
Herre, skriv dessa ord i våra hjärtan. Amen.
Vår predikotext kan indelas i tre delar:
1. Den första betonar att Jesus är en hög och upphöjd person. Han är ett med Fadern och därför kan inte tron på honom skiljas från tron på Fadern, det är en och samma tro. Jesus har uppenbarat hurdan Gud är. Den som sett honom har sett Fadern. I Jesus bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt.
2. Sedan kommer en vers som handlar om Jesu ämbete: han har en hög och upphöjd uppgift. Han har kommit som ett ljus till vår nattsvarta värld med sin gudomliga sanning och rättfärdighet.
3. Därefter kommer fyra verser som visar hur avgörande det är hur vi ställer oss till Jesu ord, för han har talat vad han fått från Fadern. Hans ord är på samma gång Faderns ord. Därför ska domen en dag komma över var och en som inte tar emot Jesu ord. Och den som förkastar Jesus förkastar själva livet som Gud ger.
Vi ska börja med det första:
Jesus ropade: ”Den som tror på mig… De orden tar oss till själva kärnan i Jesu liv och verksamhet. Jesus levde och arbetade, undervisade och verkade för att människor skulle komma till tro på honom. Allt beror på tron. Men tron är falsk om inte trosföremålet är rätt. Den rätta tron förtröstar på rätt person, Jesus Kristus. Det mest avgörande en människa kan säga är: Jag tror på Jesus Kristus.
Men den som tror på Jesus tror inte bara på honom utan på Fadern som sänt honom. Judarna borde ha känt honom väl och litat på honom eftersom de hade Guds mäktiga uppenbarelse i de heliga Skrifterna. Men när Gud äntligen sände sin enfödde Son till världen och han trädde fram så kände de inte igen honom och tog inte emot honom. Orsaken var att de aldrig lärt känna Fadern. Och de vägrade lära känna honom. De litade inte på Jesus när han med ord och gärningar visade vem som sänt honom. Det är Fadern som sänt honom och den som inser det förstår också genast att Jesus är mer än en profet. I Jesus bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt. Jesus blev sänd för att visa vem Gud är. Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud och i Faderns famn, han har gjort honom känd. Att tro på Jesus innebär alltså att tro på Fadern och den han har sänt, Jesus Kristus.
Det tar tid för en människa att vinna andras förtroende, speciellt om de är misstänksamma. Men om någon uthålligt gör det goda, talar sanning, håller sina löften, står fast, är vänlig, visar kärlek och omsorg, så väcks så småningom ett förtroende. Man börjar lita på en människa som är god. Vi har ännu större anledning att lita på Jesus. Som en sammanfattning av Jesus verksamhet sägs det: Jesus gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulen våld, för Gud var med honom. Folk kom till honom med sina sjuka för de litade på att han ville och kunde hjälpa. Men ser vi till alla Guds löften från begynnelsen så vidgas ramarna enormt och bilden blir mycket mer omfattande. Han var inte bara en god människa eller en profet som gjord gott mot alla och vann människors förtroende. Han blev sänd av Fadern för att uppfylla alla Guds löften om frälsning för oss syndare. Hans stora frälsingsgärningar, hans ställeföreträdande lydnad och lidande, hans död, begravning och uppståndelse, hans himmelsfärd – allt han sagt och gjort, väcker tro och tillit hos oss syndare. Vårt enda hopp för vår frälsning står till Fadern, och Sonen som han sänt.
Jesus sa: den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. Detta har samma betydelse som det förra – det handlar om tron. Den som ser Jesus tror på honom. Att se är att tro i detta sammanhang. Lärjungarna såg honom, de trodde på honom. Genom tron såg Abraham honom och genom tron ser vi honom också. Sonen är inte skild från Fadern. Det heter i Hebreerbrevet: Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild… Allt vad Fadern tänker, vill och gör är till fullo uppenbarat i Jesus. Fadern och Sonen är ett. Vi ska inte tänka att Fadern är annorlunda än vad vi ser hos Jesus.
Sedan kommer så versen om Jesu ämbete. Jesus sa: Jag har kommit till världen som ett ljus, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret. Mörkret är den här världens andliga mörker. Det är djupt och kaotiskt, som mörkret vid världens skapelse innan Gud sa: varde ljus. Men det är inte vanligt mörker. Det är syndens och dödens mörker. Jesus kom som ett ljus för att driva bort detta mörker.
Jesu uppgift angår oss personligen. Han har kommit för att driva bort syndens och dödens mörker för att för att ingen som tror på [honom] ska bli kvar i mörkret. Detta ord ”ingen” är likt en blankrad där vi var och en kan skriva in vårt eget namn, eller rättare sagt: där Jesus skriver in namnet på var och en av oss. Syftet med Jesu ankomst var att ingen av oss skulle bli kvar i mörkret.
Vanligt mörker är helt enkelt frånvaron av ljus. Men det mörker Jesus talar om är den onda makten som håller människor i okunnighet, med andligt bedrägeri och falsk lära som leder till andlig död. Att bli kvar i mörkret är att bli kvar under dess makt som för till evig död. Jesus, det sanna ljuset, måste komma och fylla hjärtat med sann tro för att vi ska bli frälsta. Vi tackar vår HERRE som har kallat [oss] från mörkret till sitt underbara ljus. Samtidigt är det en stor sorg att se hur människor som fått tillfälle att lära känna Jesus och bli upplysta med frälsnings ljus, hellre blir kvar i det kalla, djävulska mörker som blir deras död.
Jesus talar mer om otron i den tredje delen av vår text. Det han säger förutsätter att evangeliet blir förkunnat så att ordet kommer till syndare. Så är det alltid, det är inte vi som kommer till honom utan den helige Ande som kallar människor genom ordet som blir förkunnat. För att någon ska höra så måste ordet förkunnas. Det är en förutsättning.
Jesus säger: Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom, för jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. Att inte hålla Jesu ord syftar på otron. Istället för att värdera den gåva som ordet håller fram så förkastar människor det som något värdelöst och skjuter undan det som något man inte vill ha. När Jesus säger att han inte dömer den som behandlar ordet så illa, så syftar han på sitt jordeliv och den uppgift han blivit sänd att utföra. Fadern sände inte sin Son för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Dom och fördömelse var det minsta världen behövde. Mänskligheten var redan dömd på grund av sina synder. Vad mänskligheten behövde var frälsning. Jesus hade inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen.
Men den som inte tror har ändå en domare och blir dömd till slut. Jesus säger: Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen. För att förkasta Jesus behöver man inte attackera honom eller aktivt håna evangeliet. Den som inte tar emot Jesu ord har förkastat Jesus. Han har samtidigt fått en dom hängade över sig som en dag ska verkställas. (Men det är en dom som kan ändras. Så länge det finns liv finns det hopp om omvändelse. Den som hör Jesu ord och tror på den som sänt honom har evigt liv och kommer inte under någon dom) Men livet aldrig blir detsamma för den som fått höra evangeliet. Den som fått höra Jesu ord har i ordet funnit antingen en frälsare eller en domare. Ordet som de hört har bestämt deras öde. Då en människa fått höra evangeliet kommer hon sedan inte undan, hon kan inte fly någonstans. Många tror att de kan komma undan men de misstar sig. Överraskningens dag kommer för dem som inte tog emot ordet. Jesu ord som de förkastade här i livet som något värdelöst kommer en dag att döma dem.
Är det någon som behöver veta varför Jesus ord är så mäktiga att de förmår döma alla människor som förkastat Jesu ord? Det är därför att Jesus inte tänkt ut dem på samma sätt som människor tänker ut sina åsikter om det ena och det andra. Det är därför att allt Jesus sagt kommer från Fadern som sänt honom. Jesus ställde detta anspråk: Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala. Allt Jesus sa och gjorde var Faderns eget ord och vilja. Så det är inte underligt att Jesu ord har makt att döma.
På det här sättet framställs Jesu ord. Jesu ord är upphöjda över allt mänskligt, gudomliga, majestätiska och mäktiga. Det är fruktansvärt att falla under dess dom. Men återigen betonar Jesus att det verkliga syftet med ordet inte är att någon ska bli dömd utan att vi ska få evigt liv. Fadern sände sin Son och befallde honom vad han skulle säga och tala. Och Jesus sa om Faderns befallning: jag vet att hans befallning är evigt liv. Det jag talar, talar jag därför så som Fadern har sagt mig. Jesus utelämnde inget, han ändrade inget. Han sa allt han fått befallning om av Fadern. Jesu ord är absolut trovärdiga. Faderns befallning är omsatt i allt vad Jesus sagt och talat, och hans befallning är evigt liv. Syftet med hans ord är att ge det eviga livet som gåva till oss syndare. Var och en som tror på Jesus har evigt liv och all den trygghet och glädje det innebär. Den som tagit emot Jesu ord kommer att passera död och grav utan att ta någon skada för att sedan gå in i himmelens härlighet. Amen.
Låt oss be!
Käre HERRE Jesus Kristus, vi tackar dig för att du sänt den helige Ande att kalla oss genom evangelium och ge oss den rätta tron. Hjälp oss bevara ditt ord i våra hjärtan. Hjälp oss hålla fast vid dina ord i fara och frestelse, när vi är stressade, när vi är trötta, när vi har ont och när krafterna avtar. Hjälp oss att bli frimodiga vittnen så att ditt ord som tröstar våra hjärtan också kommer andra till del. Kalla våra vänner som ännu inte tror från denna världens mörker till ditt underbara ljus. Hjälp oss att tacka och ära dig med hela vårt liv. Amen.